Årets sista spår

I går deltog vi i årets sista spårprov för vår del dock inte säsongens sista. Ny helg finns det prov på hemma plan här i Närpes. Jag tycker Diesel har jobbat tillräckligt för i år. Han fick en sån fin avslutning så det vore fel att fortsätta.*gapskrattar*
Vi kom in till starten, han nosade knappt i legan. Vi kom väl kanske 100 m då han plötsligt drog åt sidan och virrade på plus att han började gå bakspår, vilket hör till ovanligheterna. Nåja, vi fick vår första tapt (hukka) vi var ungefär vid förmarkeringen till första legan och skulle fortsätta därifrån. Han nosade vidare men framför legan drog han iväg till ett jättedike, där han tog ett riktigt magplask och hade såå kul, ändast badankan fattades.
Med mycket om och men fick jag honom lurad därifrån och upp på spåret igen, som han hölls på se så där en tio meter sen drog han av åt andra hållet. Vad hittade han där då månne?? Jo ett riktigt härligt dike som var fullt med lera. Åååh vad han hade kul där, man riktigt hörde det där gyttjiga sug ljudet. Helt van stack han först ned nosen och snorklade runt lite och till sist var så gott som hela hunden under leran.
Jag kunde inte annat än skratta, sträcka fram handen till domaren och tacka för dagen. Vi avbröt.
Diesel fick en mysig spa helg med aromaterapi och lerbad.(Efter sånt här funderar man verkligen varför man över huvudtaget håller på med spår...)
I efterhand fick jag höra att spåret innehöll 7 diken. Det hade garanterat tagit oss en hel dag att komma runt spåret!!
Elina fick oxå vara med på sin första spårtävling, hon stod för dagens underhållning. Inte alla dagar hon får bakbinda poliser, behandla den ena som hund och själv bli ihjäl killad av dem. Hon agerade oxå frissa, hundvakt, telefonsvarare åt ena domaren, skriva protokoll och gud vet allt vad hon fick göra. Hon var iallafall nöjd och belåten efter dagens bravader/upplevelser och sov som en prinsessa redan efter 5 minuter.
En händelserik säsong har vi haft! Vi återkommer nästa år igen och jakten på den försvunna ettan fortsätter!